Från Getsemane till Svedmyra och Skarpnäck

Jerusalem ville den sista dagen värma upp oss frusna nordbor med 25 grader i luften. Vi åt frukost med solen som kikade in på oss. Efter att ha sett Getsemane trädgård och Jungfru Maria grav på en 20 min gav vi oss av mot Ben Gurion flygplatsen. Det var med mycket fjärilar i magen eftersom vi visste vad som väntade. Det obligatoriska förhöret om vad vi gjort, vilka vi träffat, om vi fått något av någon och med särkild hänvinsning mot palestinier, blev dock ganska kort innan vi fick våra okej-lappar på allt. Vi fick veta att den israeliska säkerhetspersonalen fått kritik från flygbolagen för att de försenar resenärerna så mycket. Scanningen av väskorna och isärplockningen av vår packning tog dock sin lilla tid. Jag höll på att krevera för jag ville gå på toaletten och Kristofer kreverade över att de kollade scannade samma sak tio gånger och att de var så låångsamma. Här skulle behövas processakartläggning! När bagaget var klart skulle de kolla oss också, närgången kroppsvisitering och scanning av skor. Detta görs alltså med alla utländska turister men det kan vara godtyckligt hur noga. En svensk kvinna från TCO som vi kom i samspråk med hade fått en jätteagressiv kvinna på halsen som kollade hennes bagage. När hon fann en bok om palestina höll hon på att gå i taket och scannade den gång på gång. Slutligen slet hon sönder dragkedjan på väskan. På nåder fick hon tejp att laga ihop den med. Skämt å sido så kan sån här behandling kännas ganska förnedrande speciellt om man inte varit med om det innan.
Nåväl, helt mör efter all anspänning gjorde vi en shopping av våra sista schekel och boardade planet till Wien. Där stod vi sedan en timme och väntade på tillstånd att få lyfta. Förseningar är av ovannämnda skäl väldigt vanliga från Ben Gurion-flygplatsen. En och en halv timme efter tid var vi i luften och kampen om att hinna med anslutningsflygen hade börjat. Fem anslutningar ropades ut att de inte skulle hinna utan skulle få övernatta i Wien. Vi frågade och väntade. En halvtimme drygt hade vi på oss, skulle det gå? Tjugo min innan landning fick vi ett "Your fine". De som hade anslutningar till bland annat Göteborg 20.15 vi stanna, vårt till Stockholm gick 20.25. Vi sprang genom hela terminalbyggnaden.
Kvällen avslutades med trevligt samspråk med några Volvo maskinförsäljar/reparatörer som varit på Cypern. Framme på Arlanda var det ytterligare en osäkerhet, hade bagaget hängt med? Med väska och allt bestämde vi oss för att ta en taxi hem till Svedmyra och Skarpnäck, där vi landade strax innan midnatt.